En halvtimme senare
Det ser värre ut än vad det är men..
Mannen med guldhåret
Neutrogena serien och mina favvo-removers
Jag hade hittat the make-up-remover of my life men de har nu slutat tillverkas (finns dock en ny förpackning och nytt namn som dom säger på affären är detsamma) Det är (tidigare namnet) Niveas pure effect wash off. Den funkar verkligen jätte bra och gör rent och är helt otroligt dryg! Man behöver bara en liten mini-sklutt och då räcker det till hela ansiktet.
Men ioch med att min är nästan slut och så valde jag (för att jag inte var så smart) att köpa Neutrogenas visibly clear make-up remover.
Jag har testat hela serien, som ligger bra i pris och ska vara effektiva mot "blackheads" (pormaskar).
Den här make-up removern var totalt sämst, har aldrig haft en sämre produkt. Allt smink sitter i princip kvar efter att du har använt den här, KÖP INTE.
Tonern är lite bättre men innehåller fortfarande massor med alkohol (som inte är bra för huden för det torkar ut den, och som ni alla vet; uttorka= huden producerar mer fett och det blir en ond cirkel) men den funkar väl, men ska inte köpa den igen.
Jag har tidigare använt deras scrub men jag tyckte inte den funkade så bra. Då funkar Gunry från Dollarstore för 20:- lika bra.
Däremot deras 2-in-1 wash mask känns hur bra som helst! Så skönt att man kan använda den både som en mask och för att "bara" tvätta ansiktet. Så om du inte gillar den som mask, går den alltid åt. Den känns mjuk och mycket svagt löddrande om man använder den som wash.
Eftersom den är relativt billig så kan man bara tväranvända lite när man lix står i duschen. Shampoo, balsam, masken, tvåla in kroppen och sedan dags att skölja (eller så gör man som jag och använder den som ursäkt för att stå i duschen och värma sig 15 minuter extra.^^) Kanoners!
Deras fuktcreme är också bra, återfuktande utan att lämna huden blank och glansig. Min favorit!
Nu vet ni vilka ur serien ni ska köpa, och vilka ni INTE ska köpa.
När jag var sjutton år, sjutton år i staden jag inte växte upp i.
På ett fjärilsslag, förändras allt.
Funderar på det återkommande som ingen någonsin kommer insupa. Hur fort våra liv kan förändras, både åt det positiva och åt det negativa.
Under dessa två veckor har min Johannes fyllt 27 år. 27 år har han funnits på jorden men han har bara funnits på min högra sida i ett år och en halv månad.
Tänk om jag aldrig hade träffat honom, eller träffat honom i ett för tidigt skede utav våra liv, eller ett för sent. Då hade jag varit annorlunda, han också. Vi kanske inte hade passat då. Jag hade sådan oerhörd tur, att träffa honom, just då, just där. Ett tillsammans.
En väns morfar, som också var vän till mina morföräldrar, har gått bort, under dessa två veckor. En mormor har blivit ensam. En familj tappat en gren. En vän som förlorar en vän.
Som jag läste att någons pappa förlorat kampen mot cancer, bara 2 månader från diagnosen fastställts. Det kan gå så oerhört fort.
Samtidigt, under dessa 14 dagar så har en från min hemstad fött sitt första barn, och har gått från att vara ett par till att bli en familj.
Jag kan se det framför mig, varje gång jag åker bil, eller, som jag nu har märkt, även vid flyg. Hur vi tar slut.
Hur vi frontalkrockar, kör in i en vägg. Hur vi plötsligt slungas åt sidan och kraschar rakt i asfalten och försvinner i ett eldhav. Aldrig mera. Jag kan se det så väl nu att jag bara väntar på när det ska hända, och inte om.
Jag vet hur det ser ut, jag vet hur det känns i kroppen.
Om vi hade krockat värre, den 26 december, så skulle våra familjer "fira" 6 månader utan oss om två dagar. Deras liv, skulle varit annorlunda. Våra liv, skulle inte vara alls.
Skulle du vara nöjd med ditt liv om du skulle tvingas kliva av banan inatt?
Jag har varit på ett annat hörn av jorden.
Jag har sahara i skorna som står i hallen.
Jag har ridit kamel.
Jag har ätit kanin, riktiga spanska tapas och spansk paella.
Jag har åkt en riktig ubåt.
Jag har ätit aloe vera planta.
Jag har sett vilda delfiner.
Jag har sett livslevande späckhuggare.
Jag har varit på semester med den jag älskar.
Hoppas ni hade en fin midsommar♥
Out of order
Några inköpta färger
Nervös kl. 07.00
Vad är en bal på slottet?+ tips
Min egen bal gick till såhär:
Slösade tusentals kronor på att vara vacker men var senare så stressad över att det var så många par efter mig att jag sprang över röda mattan och har knappt några bilder därifrån.
Tips: Njut av stunden, du kommer aldrig vara så snygg igen förutom om du möjligtvis gifter dig.
Bilen kokade när det bara var två bilar kvar före våran entre. Därför fick alla putta på respektive att min morbror slängde sig in i bilen och körde den sista biten medans min kavaljer sprang bakom bilen.Här finns ett videoklipp på när alla hjälpte oss, lägg märke till min kavaljer som står i vägen för kameran med ryggen mot (alltså utanför bilen).
Tips: Om du åker en värstingbil, tänk på vädret!
Våran mat skulle enligt menyn vara;
Skagentoast med stenbitsrom
Filé black & white med tryffel- och madeirasås, salviabearnaise och potatisgratäng
Chockladbakelse på hallonspegel
Vad vi fick: En toast, precis som man gör hemma. Två små köttbitar och kladdig potatisgratäng. Och till efterrätt, lite chokladmousse utklickat på en tallrik med sylt kladdat i en cirkel runt, LYX!
Tips: Förvänta dig inte så mycket MAT av maten. Du kommer ändå vara hungrig.
Maten var klockan 19.00 och jag tror jag låg hemma i soffan igen vid 22. Min kavaljer började må dåligt och jag var för kär. Valde att följa med honom hem istället för att njuta av sista tiden med mina vänner. Dessutom var jag så rädd om klänningen att jag inte vågade dansa i den, inte ens valsen.
Tips: DANSA! Och festa och ha kul, kvällen är din och ingen annans.
Trots en ganska usel kväll så är jag glad att jag gick.
Min Johannes
Jag är den lyckligaste människan i världen som får vara med dig.
Jag är trygg.
Reseledarmamma och Puerto rico!
Idag är första juni och exakt ett år sedan jag kom hem från reseledarutbildningen. Och något jag fick reda på igår är att Anettes (hon jag var på reseledarutbildningen med) mamma har gått samma utbildning och jobbar nu för solresor i Azorerna!
Hon är verkligen en underbar människa och jag beundrar att hon ger sig ut i världen, trots att hon är över 50. Bara lämna allting som har med Sverige att göra och leva livet. Inte vara rädd för det man vill göra. "Leva livet medans man kan", man får ju lixom inte en chans till. Men samtidigt, det skulle nog jag också om alla mina tre barn bodde utomlands^^
Annars så beställde jag och Johannes en resa inatt! Om exakt en vecka blir det Puerto rico, Gran canaria!
Jag drömmer fortfarande om att arbeta som reseledare.
Lloret del mar, Girona, Spanien.