som ni vet är det tabu i Sverige om att prata om att man mår dåligt och att jag inte bryr mig ett skit om det!

Jag mår dåligt. Jag är på linan till att gå in i väggen. Fredags var bara ett smakprov. Apatin, orkeslösheten. Jag har ångest, för att jobba. Prestera. Magont. Yrsel. Känner hur hjärtat fullkomligt rusar iväg varje gång jag tänker "jag måste...".
Om 3 timmar måste jag vara klar, jag ska jobba idag.

Jag behöver bara leva såhär i en månad till. Jag borde klara av det.