Blev ordinerad Lapplands-vistelse i helgen av min mor, hon var less på att läsa om hur trött jag var hela tiden.

Jag ska försöka ta mkt bilder i helgen, och köra skoter i massor!
Jag vet inte riktigt vad det är med mig, speciellt de senaste dagarna. Det känns som all stress har gjort min kropp tunn, så man känner på utsidan vad som händer på insidan.
Jag kan inte tänka på någonting annat varje gång mitt hjärta slår. Det slår så ofta nuförtiden... Och hela kroppen darrar till varje gång. Ni vet det där ofrivillga rycket man gör första sekunden när någon skräms. Så känns det, efter varje hjärtslag. Jag vart seriöst just rädd av att jag själv svalde.. 
 
Det är äckligt att andas djupt, då känner man ju när hinnorna säras av syret. Det är obehagligt att vila, då slår ju hjärtat så hårt. Tillochmed smälta mat är jobbigt. Sova är bra, för då känner man ingenting. Men just nu sover jag ju inte så bra heller. Jag funderar på att vara uppe tills när bussen går klockan sex till Lappland...
...Jag måste köra skoter.