är det sånt här som kallas lycka

Världen är så fin, sällskapet så underbart och platserna så vackra att jag aldrig vill sluta ögonen, inte vill blinka för att missa en sekund

samtidigt som jag bara vill blunda och låta synerna vara fastbrända på näthinnan så de förblir de sista, att den här känslan stannar i kroppen till the very end.

jag ska skriva något fint till er sen, om tankarna snurrar kvar och ruset fortfarande finns. Take care.