Finns så många och så lite saker jag vill skriva om, om slaghål genom bröstet, faktum och sanningar som jag inte vågade säga. men väljer att inte gå in på det. varför? olikt mig att inte prata om det som det verkligen handlar om i min egen blogg? det är helt enkelt för mjukt.

Mitt äventyr är nu slut, har åkt tåg, sen buss sen tåg igen där jag socialiserat med en full finne, två utevecklingsstörda och en universitetsstuderande från Umeå. Har knappt sovit och tänkte catcha lite beautysleep på sista bussen hem, som jag sitter på nu (Umeå-Skellefteå).

En liten 6-dagars semester som gick på över 2000 kronor men har fått se söderöver och träffat svärfamiljen för första gången, summerat; Full rulle men otroligt sköna. Hoppas jag får komma ner någon gång till i framtiden. =)

Nu ska jag vara utan J i två veckor och om jag överlever får vi se. Tåg-ångest har inte varit värre än bussångest iallafall och det tackar jag gudarna för. Trodde tåg-ångest skulle vara 10 ggr värre och äta mig innifrån, men som sagt har det gått ganska bra. Bävar mer för vakna-och-gå-till-jobbet-ångesten när inte du är där när jag vaknar eller kommer hem.
Du är fortfarande den mest underbara människa jag träffat.


igår


idag