Idag har jag hackat is utanför jobbet med yxa och råkat tappa min telefon i toaletten, JIPPIJAY! Den överlevde´och går än så länge. Har desinficerat den och torkat denhela dagen på jobbet.

Sedan så har Crille kommit hem för att vara hemma över jul. Han berättade att det skulle vara en "fylleorientering" för alla ungdomar på min stadsdel. Som vanligt är man inte inkluderad (?) Crille frågade nu i efterhand om jag får vara med men vet inte riktigt om jag vill egentligen, det är bara de äldre barnen och två stycken som jag var med förut som antagligen inte kommer prata med mig ändå :P

Jag hatar mitt gamla Lyckseleliv, det är bara sen man växte upp som det känns någorlunda.
Förut var man tvungen att umgås med folk man inte gillade,
låtsas som att man har druckigt sen man var 12,
låtsas att man haft sex med 14 pers men ändå inte vara slampig,
röka och inte hosta och berätta gång på gång hur jävla gott det är,
skratta och låtsas som att man inte tar åt sig när någon sa något elakt,
 alltid krypa för de som är högre i status och alltid låtsas överhuvudtaget. 

Kanske bara jag som förväxlar min ungdom med någon bok jag läst eller så var jag bara, som alla andra ungdomar säkert, väldigt emo bara (vilket jag fortfarande är).

Känns lite som man måste vara den där låtsas personen om jag ska dit, men nu har jag redan sagt ja, så vi får väl se om jag får komma. Får väl visa dom att jag inte är på låtsas, men då kommer de låtsas som att jag inte är där.

Idag så chillade vi bara (ma-pa och jag). Jag sökte några jobb via internet i Ske. Klockan 16 somnade jag och sov tills klockan 17 när väckte mamma mig för att vi skulle till mormor och morfar och äta. Mormor fyller nämligen år idag :D

Så vi for dit, (Crille var med också) och det var värsta festmiddagen med broccoligratäng, lax, potatis, skinka och världens godaste köttgryta :D Vi satt och socialiserade en stund och åt sedan tårta medans morfar berättade en massa roliga historier.






Mina morföräldrar är lite speciella, eftersom båda är döva. Något som jag är väldigt glad att jag fått bekanta mig med.♥
Vi tre barn kunde alla teckna före vi kunde prata när vi var små. Har funderat mycket på att utbilda mig till tolk men det verkar vara så dåligt med jobb och utbildningen är 4 år. Men vem vet, är som sagt mycket intresserad ;)

Min mormor och morfar är världens härligaste personer och jag hoppas mina barn hinner växa upp och lära känna dem. Det har gett mig så mycket, hela döva/teckenspråk-grejen.

Här berättar morfar om när en vakt kom på en av pojkarna (mormor och morfar gick på interatskolan i Härnösand när de var barn) tjuvkikade på flickorna genom ett nyckelhål. Vakten sa åt honom att gå och äta, och resten får ni lista ut själva genom att titta på videon ;)

Ljudet är lite skumt på kameran jag använde. Och någor som jag tycker är fel är att kalla döva för dövstumma, eftersom, som ni hör, är de inte alls stumma utan pratar som alla andra, men eftersom de inte pratar lika ofta som andra människor är inte deras röst lika "tränad" kan den låta lite annorlunda. Är ju bland det mysigaste som finns att lyssna på när mormor och morfar pratar :) Mimiken som döva har är ju det som gör allting så bra :D

Förresten morfar om du läsa, den här video bättre, orsak dålig bild andra berätta lampa. Hoppas inte arg :)



Sedan följde mormor med jag och mamma på zumba och hon var superduktig. Mormor är riktigt bra på att lyssna på musik, speciellt i bilen där hon känner vibrationerna. Passet var riktigt tufft och ventilationen funkade inte, men jag försöker skylla hettan på att jag dansade som en tok. Var helt slut på.

Nu ska jag ringa Flex (som förresten sköt sitt första råddjur idag :( Hoppas han kan stanna hemma nu och spendera någon kväll med mig när jag kommer dit  istället för att ränna i skogen dagarna i ända) och sen sova. Godnatt pussisar, ses imorgon.

För er nya läsare, detta är ingen glamour blogg. Detta är inte en "typisk" norrländsk blogg. Dra inte alla över en kant bara för att jag har minus 20 i temperatur, leker med en jämthund och aldrig har på mig något snyggt.

 Men jag råkar vara är en norrländsk tjej, som lever ett riktigt liv (inte för att folk med snygga kläder är på låtsas men^^). För mig är norrland snö, skoter och älgjakt på hösten. Även fast mycket annat också existerar här.
Jag brukar också ha byxor på mig ibland. Men när jag är hemma i lappland slänger jag helst på mig mjukisbyxor eftersom det är varmare och bekvämare när jag ändå bara rullar runt hemma när jag är ledig ^^

Hej :) Detta händer i mitt liv just nu:


Jobb: Jag ÄLSKAR mitt jobb för jag har världens bästa arbetskamrater, och det är verkligen sant. Vi har så jävla roligt när vi jobbar och det är all that matters (erfarenhet av annat). Ska jobba kvar fram till jul. Sen efter det har jag bestämt mig.. Jag flyttar tillbaka till skellefteå!

 Resten av mitt liv finns där, flex, mina vänner, eget boende (men om jag nu flyttar så antar jag att jag flyttar in hos flex. Måste alltså söka jobb i skeå typ nu!

Funderar även stark på att fara på en reseledar utbildning utomlands, vilket skulle innebära minst ett år i ett annat land, vilket i sin tur skulle innebära att jag måste lämna flex och alla mina vänner.

Vem faen är Flex? Flex är mitt ex. Vi var tillsammans i 15 månader tills vi gjorde slut 1 januari 2010. Orsakerna var bla känslor och lack of känslor. Jag mådde inte bra i förhållandet kort och gott. Jag blev uppsagd, vi gjorde slut, jag flyttade hem till mina föräldrar i lappland.

 Tog körkort, småjobbade litegrand. For utomlands med min bästa vän Jenny, jobbade lite till. Och under hela tiden "flexade" jag och mitt ex. Vi var som på G, till att bråka och inte höra av oss, till att vara med andra, till att få känslorna tillbaka. En hel del svek och lögner uppstod och nu vet han vad han vill (säger han). Han vill ha mig.

Men efter det här "turbulenta året" så vet jag inte om jag litar på honom/är kär. Därför säger jag att vi inte är tillsammans, vi är flex, ex som flexar. Men just nu är vi i princip tillsammans, jag vill bara inte kalla det "förhållande" än. Snart kanske, men inte än.

Allmänt: Jag har inte tid med jul just nu och för första gången i hela mitt liv så vill jag att det ska vara ytterligare en månad kvar till jul. Jag är VERKLIGEN expert på att skjuta upp saker, så jag har inte tid att köpa julklappar mitt upp i alltihop.

Sådant jag tänker på: 
Mat
Barn (varför skaffar alla barn nu och varför får man dåligt samvete för att man själv inte har barn och är under 22?)
Att jag slösar bort tid på att vara där jag är i livet.

Låtar som jag nött senaste tiden:

FÖRRESTEN! Egentligen så lyssnar jag ju på alla låtar via spotify, men tycker de är lättare att höra på en blogg när man bäddar in dem så man bara kan trycka på play. Hur vill ni att jag ska göra? Lätthet före kvalité?
Tack för att ni läser ♥♥ :D

Hej och godmorgon :) Har nyss duschat och ska nu gå och käka frukost, har en massa att göra på kin lediga dag :D

Den här nya kategorin är till för att nya läsare ska kunna komma in i bloggen, få lite bakgrundsfakta och för att ni ska kunna veta vad som händer just nu!

Ska skapa ett inlägg här så fort jag orkar, men just nu måste jag mata katten

Haha det slog mig, när jag cyklade hem från jobbet, hur jag skulle regissera första scenen om någon/jag gjorde en film om mig sj. Intro musiken skulle vara den här, så sätt på den och fortsätt läs :) SPELA OM SÅ FORT DEN TAR SLUT



¨Lite närbilder på ett stökigt sovrum med kläder fulla golvet och sedan får man se en nyvaken Ronja rufsar sig i håret och stänger av klockan som visar på 10.45. Hon går upp, öppnar kylskåpet och ser ut som en säck med potatis. Drar fram något vitt bröd och halvsover vid matbordet en stund, tills hon tittar på klockan och då jävlar sveper hon oboyen och tar mackan i handen och springer till toan som ser ut såhär:



väldigt välordnat och så. Snabba klipp på hur Ronja sliter med håret och sminkar sig i full fart, sedan kommer ett klipp där hon sakta och omsorgsfullt lägger eyeliner och förlänger den så det känns lite 50-tal. Och omsorgsfullt gör en liten fjong i slutet. Sedan fortsätter lite småklipp i rask följd när hon fixar sig klart och sedan springer ut och stänger dörren efter sig. Kameran dröjer kvar på dörren och några sekunder senare störtar Ronja in igen och tar hörlurarna som är på hyllan, går ut, stänger dörren, kommer in igen, rycker åt sig matlådan som ligger på hyllan, går ut. Öppnar dörren och kommer in IGEN och dricker lite vatten ur kranen. Går ut.

Man ser hur Ronja cyklar till jobbet, hon ser glad ut. Tittar på bilar och människor med roliga hundar som hon cyklar förbi. Hon möter en efterbliven man med cykelhjälm och sportjacka som stammar och skriker åt henne att hon cyklar på fel sida av vägen. Ronja gör en ursäktande min. Kommer till en parkering utanför ett stort hus som ska föreställa hennes jobb. 4 bilar står på rad under skyltarna där det står personal, Ronja parkerar sin cykel där och ser fortfarande glad ut, även fast det är uppenbart att hon är töntig som är den enda som har cykel. Hon går genom butiken och hälsar på alla hon möter, kommer in i personalrummet och stämplar in. Går in på toan och de omsorgsfyllda fjongarna i eyelinern är utkletade av fartvinden så hon suckar och torkar bort dem med tröjärmen.

Sådan känsla skulle första scenen i filmen om mitt liv vara :D
Ps: fråga itne varför det ligger en silikongrytvante på handfatet och varför jag har 3 olika vax pågång samtidigt.

Idag ska jag och Jenny fara på stan och göra en massa roliga saker, som att fika och fixa bankomatkort. Ska försöka ta bilder med min kamera.

Jenny är min bästa vän, och vi har gått i skola tillsammans sen vi gick på dagis.. Eller efter dagis, för på dagis var hon på andra avdelningen, och vi på våran avdelning trodde dom var rymdvarelser. Dom var alltid så stora och stöddiga och skröt om att dom kunde läsa och hette avancerade namn som Alexander eller Alexandra. När de var i det gemensamma lekrummet så föredrog vi att vara i pysselrummet, för när de var där hade man inget att säga till om. Lekkuddarna var deras även fast man hade tagit dom först.

Sen började vi förskolan och gick i samma klass utan att vara med varandra särskilt mycket i 6 år. I 7an hamnade vi i samma klass (av en slump trodde jag men det visade sig att Jenny hade röstat mig som "en av personerna som jag vill ska gå i samma klass som mig". Och tur var väl det, för Jenny är verkligen en underbar vän som fortfarande finns för mig även fast jag har varit en usel vän under vissa perioder..

I 7an började vi umgås lite grann, mest i vårt gäng. Inte fören i 8an började vi riktigt riktigt umgås, när vi dumpade gänget för att de var dryga och inte roliga att umgås med. När jag sedan började gymnasiet i Skellefteå, sa vi alla att vi skulla hålla kontakten. Men smsen blev färre och telefonsamtalen glesare, trots detta överlevde vänskapen med Jenny. Den levde på sparlåga men hon hälsade på mig ibland i Skellefteå och nu är hon typ lika stor del av skelleftegänget som jag :D När jag inte fick fortsätta på mitt jobb i ske, och i samma veva gjorde slut med flex, flyttade jag tillbaka till Lappland i väntan. På något. Skaffade körkort under den tiden och umgicks mer med Jenny :D

Jag och Jenny hade planer på att flytta till spanien efter skolan men jag blowade planerna off, som jag gör med mycket annat, för att jag ville stanna i sverige och fortsätta med flex. För då var flex min baby. När jag sen ville till Spanien, ville Jenny studera. Vi for utomlands, bara hon och jag och hade the time of our lives. Och sedan fick hon besked om att hon kommit in på en folkhögskola i Haparanda! Av alla ställen hon vill till, men men ;) Hon har v arit där i typ 3 månader nu. Jag saknar henne men hon trivs :) Eventually kanske jag blir en del av hennes Happisliv på samma sätt som hon behållit sin del i mitt Skellefteliv.♥

Vi är så olika. Hon är noga, jag är inte. Hon är prep, jag är I-dont-care. Hon är classy och stilren, jag är flummig och färggrann. Hon är vita skor, jag är ovita. Vi är borde inte passa. Men kanske är just därför vi passar så bra.

Bland de bästa tillfällena i mitt liv är när jag och Jenny åker bil till Skellefteå härifrån. Hon, jag, en saab, en bilstereo med svajande ljud och hennes hembrända skivor med namn som "Sommartaggen, nu drar vi raggen". Och hon och jag, som sjunger för allt vi har till texterna som ackompanjeras av hysteriska trummor och sköna gitarrer. Det låter säkert förjävligt, men de tillfällena, är de bästa i mitt liv.♥















Behold! Jenny utan censurering

Idag på jobbet *DOH* när jag satt i kassan så kände jag plötsligt en doft av stockholm. Helt plötsligt befann jag mig i ett hotellrum, nerdragna persiender, 4 tjejer som sminkar sig i en spegel, kläder överallt, en lärare som ropar utanför att alla ska gå till bussarna nu, bara jag och min vän blir kvar.
- Kommer du Ronja?
- Jag kommer, jag ska ba ta lite parfym. Ett rosa moln. En lila buss. En park, vi spottar på bilar. En liten glob. Långt hår och spotlights som lyser underifrån. Mongolugg. Cookie dough glass. Kokonger. Glansiga tyger, guld och teatrar. Reflexer och sura, gula spöken.

Hade helt glömt bort den där parfymen, ska fan köpa den, men tror inte den säljs på Lindex längre, det var det enda stället som hade den där parfymen. Men så kär att jag nog måste beställa den. Den är billig och bara en edt men minnen som förknippas med den lukten, är värda att spara.

vill inte lägga ut de fina bilderna på vännerna utifall någon tar illa upp för att jag lägger ut dom.