Jag ska förklara för er hur olyckan gick till men idag skriver jag hellre om nyår, och året som gått.

outfit förra året
Ni som varit med ett tag vet att jag hatar nyår. Det går alltid åt helvete. Och detta nyår blir helt annorlunda från mina andra nyår. Det blir inget heartbroken i ett hörn som inte syns, inget askalas ligga på golvet på toaletten, inget skrika och flänga runt, ingen mamma åt de överfulla och inte ens ha fulla människor runt omkring.

Iår blir det bara jag och Johannes. Fin middag (Toast med advokadoröra och räkor, älgstek med rostade rotsaker och färsk champinjonsås, marängswiss med hemmagjorda maränger, chokladsås och banan) ost och kex, lite riktigt bubbel i äkta kristallglas, gå utomhus under tolvslaget och titta på andras fyrverkerier, och för mig känns det jävligt bra.
Jag är 21 år och behöver inte längre passa in i någon roll. Vare sig det är ung packad tonårsfjortis eller salongsberusad nykvinna. Jag tänker inte vakna med ångest imorgon, för att jag inte minns eller finns. 
 Allt jag behöver är Johannes läppar mot mina sekunden 2011 försvunnit. Det sista 2011 är och det första som 2012 innebär.

Förlåt att det inte blev ett videoinlägg som lovat men jag har knappt tid att ens berätta något bland det viktigaste som hänt mig i mitt liv. Igår jobbade jag på extrajobb nummer två, det var oerhört hektiskt och nacken blev bara värre och värre. Jag körde bil dit. Det var en vanlig biltur men jag skakade som ett asplöv när jag kom in bara av adrenalinet.

Efter jobbet for vi till MIO och bestämde och beställde den där baota [väldigt stor] soffan. Pungade ut en klumpsumma på 11 000 kändes bra för själen som vill få ett riktigt liv men ont i den arbetslöses plånbok.

Idag skulle jag också jobba, men nacken krånglade och efter att nog ha överdoserat min medicin var jag verkligen inte i bruk till att jobba. Senare på dagen blev det lite bättre och bestämde oss för att få något gjort när jag lix var "hemma". Blev tv-shopping (alltså shopping av TV) Så nu äger Johannes en 55" TV, jeesuz.

Jag har varit orolig hela dagen när vi kört runt. Varje bil som varit påväg in på våran väg har varit en fara i mina ögon och hjärtsnörp har uppstått. Sedan tidigare idag var vi åter igen, cirka 30 cm, jag skojjar inte(!) från att bli rammade i bakändan när vi backade ut, å han körde inte lite fort. Var såklart vårat fel, vi backade men ändå. Allt hände i slowmotion och jag hann tänka "det är fan inte sant, inte igen!" och jag skrek stopp ungefär 14 000 ggr i sekunden kändes det som.

Livet är så bräckligt. Ni kommer aldrig förstå.

Nej, som jag sa idag. Jag ska börja med häst och vagn.

Ursäkta att jag inte uppdaterat men jag har haft viktigare saker för mig. Som att överleva, och det är seriöst. Inte äta eller sova på 24 timmar. Varit inches från att kollidera med ett ikullfallet träd 80km/h. Varit inches från att hamna i diket med släp på ett ton. Men framför allt;
Inte varit inches från en frontalkrock. Varit chockad. Gråtit. Trott att jag aldrig skulle få se min familj igen. Akuten. Röntgen. Total utmattning och total hopplöshet. Otur i drivor men ändå varit under någon skyddsängels vakan.
Lugnt de värsta 24 timmarna i mitt liv.

Videoinlägg imorgon. Eller skrift.

Klockan är sent och om 3 timmar ska vi upp för att börja köra. Vinden viner oerhört ute. Med ett fullastat släp, och incidenten med rådjuret gör mig nervös men vi alla agrees om att vi ska köra supersakta, får ta den tid det tar. Ville bara uppdaterar er om att vi reser i över 12 timmar imorgon.

Hej! Som ni kanske förstod blev det Örebro iallafall. Blev så stressigt så jag inte hann uppdatera er. Det är ett stort steg för mig att itne fira med min familj, men det känns ändå rätt bra.
Resan ner gick bra, jag sov mest, tills vi körde på ett rådjur. Jag hann inte vara med men tydligen flög den över bilen. Jag såg bara när den haltade svårt in i skogen igen. Jägare tillkallades och hur det slutade vet jag inte. Första gången jag varit med om ett större (nästan) roadkill. Vi alla var bara glad att det inte var en älg, då hade ingen av oss varit här vid jul.

Igår var vi och panikköpte julklappar eftersom vi glömde dem i en påse i hallen.. :P På stan åt jag nog, måste jag erkänna, den godaste pizzan jag någonsin ätit. Tänk att söderlänningarna kan dom med :D

När vi kom ner var det mer snö här än i norr, men idag finns det inte en snöpöl så långt ögat kan nå. Min första totalt gröna jul blir det.

Vi har just ätit julgröt och kommer köra på samma outfit som förra julen, jag önskar er alla en god jul, så ses vi kanske imorgon :)

Ute

Min julklapp till Johannes, t-shirt med utstående knappar.

Såhär såg jag ut förra året.

Jag och Johannes har haft lilla julafton ikväll, eftersom vi inte vet hur det blir med jul riktigt. Jag fick en superunderbar nattskjorta och martiniglas!
Johannes fick en t-shirt och en mega-tavla så han kan konkurrera med min marilyn. Fast hans är helt i svartvit och föreställer såklart en glödlampa.^^
Nu ska jag bara bestämma mig om jag ska fira en traditionell jul i Lappland eller bryta det 21åriga bandet, fara på äventyr och se en söderländsk jul. Varför ärvde jag beslutångest? Och från vem fick jag det?

Har ni någonsin sett mig så sur och dryg?
Video jag gjorde dagen vi lärde oss teckenspråk förra veckan.

Skola sen jobb, börjar bli vardag att arbeta dubbelpass, men imorgon är det bara skola.

äckligt (syftar på låten)
Den här går på repeat just nu.

Sedan har vi käkat pizza (Tre kronor på erikslid, omNOM!) och vi har just diskat bort allt efter att ha börjat vårat storbak. Klenäter i frysen som ska bakas imorgon (ingen aning om vad det är men det ska tydligen vara gott) och första satsen maränger i ugnen :D Blev en massa äggvita över så då blev det maränger. Imorgon blir det mjuk pepparkaka och vörtbröd.

Maränger, Bert-olowf the grytvante och halva bakis-Ronja

Har varit bakis mest hela dagen och gång på gång insett varför och hur mycket jag älskar min karl!

Vi körde tillbaka från piteå vid 12 och medans vi körde, spårigt och slaskigt och var en hårsmån från att mitt sista inlägg kunde ha varit igår. En lastbil bytte fil och flera gånger innan, såg vi hur lastbilen ofta krängde hit och dit pågrund av väglaget. Så skulle han byta fil, det var smockat med bilar just då, vi var andra bilen efter lastbilen, så krängde den så jävulskt mycket att det såg ut som att den stod på två jul (eller hur många dom nu har) och hade han tippat så hade det blivit en seriekrock utan dess like. Det var verkligen sjukt att se, man han tänka "Shit, nu tippar han och då dör vi alla"

Saknar pärlan men hon hade definitivt inte överleft en krock. Inte ens ett möte med en lyktstolpe.

Men det gick bra alltså, och vi lever än idag. Men jag funderar ofta över hur fort livet kan förändras. T.e.x. den dagen jag tog körkort, fick en granne sitt första barn och en annan bekant dog. Livet förändras så fort.
" Dont dream about the life you want.
Live the dream."

FEST! Äntligen! Som jag har längtat. Varje gång jag har varit inne på systembolaget så har man köpt något nytt gott och sedan har jag alltid jobbat så man inte vill festa dagen innan.

Festen vi ska på är lite speciell iochmed att det är dresscode. Såhär här vi valt att klä oss.


Temat är pyjamas-party och därför kör vi på one-piecar! Jag längtar tills jag har symaskin, då ska jag sy egna onepiecar så jag kan få en lika varm som Johannes'. Då har man vinter/sommar onepiece :D jaja, nu blir det middag innan vi drar iväg till ferren, vi kommer bli där över natten också så vi ses söndagkväll ;)

Mot skolan där vi idag har teckenspråk! Förväntar mig att vi ska få lära oss kissa, äta, handla.. Inte så givande men kul ändå.
Inget jobb idag så innebär att mina nyåterfunna kärlek för mjukisbyxor får vara vardag. Så jäkla skönt att släppa ut fläsket i ett par sladderbraller som jag införskaffade samtidigt som min klasströja när jag gick i nian, isttället för att klämma in sig i ett par trånga jeans.
Temperaturen idag, fyra plusgrader! Vad fan är det med världen? Jag skyller på att det är Johannes som tagit med sig södervintern alternativt skyller jag på dig när du senast kastade en pantflaska och därmed bidrog till växthuseffekten.

Idag har varit en sanneligen annorlunda dag!
Det började med att jag for till skolan där vi fick lyssna på två handikappade som tidigare hade haft "normala" liv. Den ena hade ramlat från parkbron och landat på brofästet medan den andra hade kört på en älg. De berättade hur det kändes att gå från människa till att det känns som att alla ser ner på en. Haha och den ena sa något roligt om epilepsi, som han fick iochmed att han blev skadad.
" Sen har jag gått epilepsi också, efter olyckan.. Men det är fränt! Från att gå från att inte kunna röra en fena till att alla muskler jobbar samtidigt, det är typ som om man vore Rambo!"
sedan sa han också något kul om när det råkar bli ett barn
"Ja asså, det är svårt att backa när hela garaget följer med"

Hahah, gud vad vi skrattade.
Sedan jobbade jag som sagt, och fick veta att jag kommer få jobba ganska mycket härefter ett tag. Pga en särskild anledning som satte mig i chocktillstånd, som jag nog fortfarande är i... Kan som inte sluta tänka på det och även fast min största policy här är 100% ärlighet så kan jag inte tala om det. Det är inte min ensak, och så behåller vi det.

Nu ska jag ta tag i de femtielva tusen tallrikarna i diskhon och sedan brottas med julklappar. Hur tänkte arbetsförmedlingen att jag skulle hinna med två jobb, en utbildning, ett hem, en karl OCH jul samtidigt?

Nu ska jag till skolan, två timmar, sedan jobba åtta timmar, sedan dö för resten av livet. Outfit idag.
Magtröja-HM
Brunt linne-JC
Jeans-Gina
Socka i håret.

Hur har jag firat lucia då? Det enda bus jag hittade på var att jag skulle överraska Johannes med fin frukost uppdukad. Med ljus och lussebullar. Men han äter frukost på jobbet på tisdagar så jag förberedde med att köpa en påse chokladtomtar som jag skulle överraska han med.

Smög med mig en i sängen så jag kunde väcka honom med det men så la han armen om mig och hittade tomten själv.
"Meh, vad är det här?"
"Eeh.. Glad lucia!"
Haha, säger man ens så? "Glad" lucia? Jaja, önskar er alla en glad lucia.

Heej.. Ganska trött just nu, tillbaka i skeå som ni kanske förstår. Har gått skola idag och sökte jobb efter skolan, längesedan jag sökte ett heltidsjobb. Imorgon ska jag till skolan för att sedan jobba fram till klockan stängning på extrajobb: inredning. Harreligen, bara en massa flängande.

Nu när jag söker jobb blir jag nästan osäker, har ju som börjat småfastna för personlig assistans jobb samtidigt som jag ÄR handels-jobb. Jag har haft många fördomar mot personlig assistans men nu när jag kommit bakom kulisserna så att säga tror jag det är väldigt givande.

Just nu tvättar jag och städar, lär bli en sådan kväll. Evigt städande, handlande, tvättande. Längtar tills vi båda har tid att inreda stället också. Även fast vi bott här i snart tre veckor så har vi ingen av dom möbler vi länge väntat på att köpa (som soffa, säng och tv), nu har vi ju plats, nu behövs bara tid. Och ork.

Eftersom vi finally har en ledig helg tillsammans (eller ledig överhuvudtaget) så for vi till Lappland där vi just nu befinner oss, i ett vinterland tillsammans med familjen, äter godis och ska snart dra igång en film.

HALLEJULA! Jula.. Jaja, internet är iallafall i lägenheten! Det är så mycket som hänt och förändrats i veckan så jag inte vet vars jag ska börja.

I måndags började jag iallafall den där personlig assistent utbildningen och även fast jag inte hoppades allt för mycket på den verkar den kunna vara riktigt givande! Hade varit så underbart att få använda teckenspråk i jobbet. Så där går jag varenda ledigaste dag och ibland ringer något av jobben så det är ett jävla flängande. Sedan åt jag middag med extrajobbet: inredning igårkvälls och det var riktigt trevligt :D Sen fick jag helt oväntat veta att extrajobbet: barn och restaurang hade satt mig på en massa jobbtider och inte meddelat mig så vet inte riktigt hur jag skulle passa ihop det med det största som hände i veckan;

random jobbild från mitt älskade exjobb förra året.

Dom ringde från ÄNNU ett jobb! Har sökt där för flera månader sedan och nu behövde dom folk igen, åkte dit direkt på intervju, dom ville anställa mig på plats men beslöt tillslut att ringa tillbaka idag istället med det slutgiltiga beslutet. Vilket dom gjorde alledeles nyss, och de tackade nej. Kändes jävligt surt eftersom de kunde erbjuda mig mest tid av alla mina jobb och jag tror jag skulle trivas där så oerhört bra, samtidigt som det känns väldigt skönt eftersom jag inte vill sluta något av mina extrajobb, trivs ju så underbart på båda och jag skulle gärna vilja slutföra den här utbildningen också.
Så hugget som stucket kanske det var bra att de sa nej, men de skulle räkna på tiderna och KANSKE anställa mig nästa vecka eller i januari, om de fortfarande behöver folk.

Så har min vecka varit, ganska full rulle vad gäller jobb/utbildning/ingen ledighet att göra, ganska utpumpad
 och ikväll ska vi till Fredrik och Elin (Frelin) och julmysa med Thomas och Gabba (Gabbomas) Johannes såklart, och eventuellt hans kusin Therese som vi umgicks med för några veckor sedan =)
Grymt sugen på att teckna så förvänta er fler teckenvideos!
Bjuder dessutom på en dandom bild på Lill-Nelson, som redan fått 7 älgar fällda för sig, påtal om hans äventyr nu i helgen. Han skällde en liten älgtjur hela dagen tills pappa skulle skjuta, och missade den. Haha jag tror man riktigt kunde se på Nelson "men Greger..!"

Pappa, Nelson, Mossa och Wilson tror jag det var.

Hej, har internet för några få timmar, hallelujah! Ni vet att det bara är att skriva in ovitaskor.blogg.se på bloglovin för att följa så du slipper checka in här "manuellt" stup i kvarten.

Vi lagar just nu potatisgratäng och fläskfilé i ugn, vi har bara ätit "ugns-mat" hela veckan, är fortfarande helt betagen av vårat palats! Mimmie är här också.
Imorgon börjar jag min första dag på min nya utbildning som arbetsförmedlingen kallar mig till. Personlig assistent, vi får se hur det går. Kanske får jag använda teckenspråk i vardagen?

Julkänslan är fortfarande på noll så jag tänker inte tvinga på er något mer julpyssel. Däremot är senaste repeaten, låter som är en blandning av Daniel Adams-ray och Oskar Linnros.. Innebär det att det här är snook då?

Jag har ingen aning vad jag ska kalla min blogg egentligen. Ovitaskor är givet förståss, för jag är som ett par skor som är vita men ändå inte, men mer vilken typ av blogg det här är. För det är definitivt ingen modeblogg eller pysselblogg som alla andra 50 000 bloggarna i världen.

Jag fokuserar mest på att skriva. Text. Poesi. Det är den egentliga anledningen till att jag började blogga.
Men samtidigt sysslar jag ju med något så ovanligt som teckenspråk.
Och något så ovanligt som att ha studerat reseledare och pluggat utomlands.
Och något så "ovanligt" som att leva och komma från det djupaste av Norrland, för jag tycker det är ganska stor skillnad jämfört med stockholmare eller skåningar eller t.o.m folk här i Skellefteå (vilket gör Sverige lite smått amazing, att vi har så avlångt land av livet skiljer sig så mycket från söder till norr)

Så jag skulle väl säga såhär:
Den här bloggen är till för dig
* Som tycker om att sitta uppe på nätterna och läsa igenom niotillfems arkiv och känna dig mer träffad av en textrad än en högerkrok.
* Som är intresserad av teckenspråk eller kan teckenspråk eller bryr dig om saker som har med teckenspråk och döva att göra.
* Som drömmer om ett liv utomlands.
* Som är chips, film, godis fantast. Recenserar ju alla nya smaker och produkter.
* Som älskar att vandra på youtube. Håller på med en lista för er som inte vandrar, på top 10 youtube-klipp som man måste ha sett för att förstå vad som menas i sociala sammanhang när folk i verkliga livet refererar till diffusa dialoger eller läten. Alla er som är intresserade av allt roligt som går att hitta på el interneto.
* Som är ung och oerfaren om vad kärlek, flytta hemifrån eller lära sig av livet innefattar innebär.
* Som är från eller ska till Skellefteå och vill ha tips på bästa fiken och sämsta barerna.
* Som är intresserad av allt som kan virra runt i en 21-årings skalle, som flyttat hemifrån vid 16 års ålder, om att våga, om att inte känna någon, att inte passa in men hitta sig själv och skita i absolut allt annat. Tjej som fått sitt hjärta krossat, bränt och spottat på, men också helat balsamerat och blomstrande ärligt älskat igen. Som lever sitt liv och aldrig mer ska leva på is♥

Over and out, Mimmie tar tillbaka cypernätet.

Jag vet att designen är kass, tålamod.. Visst känns det väligt julmatchande? hhah

Iallafall så tänkte jag visa ett litet "pyssel" som vi sysslade med igår. Det är ganska mycket plats som behöver fyllas som ni förstår och köpa gardiner har inte varit prio. Dessutom kommer ju julen vara över innan vi fått ordning på allt så vi gjorde en "jul-gardin" tills vi köpt riktiga.

Jag vet inte riktigt om jag gillar det, kanske förkortar dom lite till, men ändå bättre än ett kalt tomt fönster.
Här har ni förresten den första sneakpeaken ever av lägenheten. Låt mig presentera 60-tals köket med det stora kaklet! Nej det är inte disk, bara saker man packat upp som man inte vet om man ska diska eller bara stoppa in, då räknas det väl inte som disk? ^^



Dammit, har lånat Mimmies dongel 24 timmar och nu plingade et precis till att mängden är förbrukad... Jisses vad talang jag har.

Internet! Iallafall tillfälligt. Har lånat systers dongel i 24 timmar! Jag vet att ni är supernyfiken på lägenheten :D Har ni tur så får ni se lite imorgon :D 
Jag tänkte också visa det första jultecknet här i lägenheten som är mitt ljusfat som fått vinterskrud, och en chillar tomte mitti.
 

hejhej

Ni får ursäkta röran här på bloggen, men en ny design ska komma upp (inom sinom tid, typ om två år haha)