Idag ska jag och Jenny fara på stan och göra en massa roliga saker, som att fika och fixa bankomatkort. Ska försöka ta bilder med min kamera.

Jenny är min bästa vän, och vi har gått i skola tillsammans sen vi gick på dagis.. Eller efter dagis, för på dagis var hon på andra avdelningen, och vi på våran avdelning trodde dom var rymdvarelser. Dom var alltid så stora och stöddiga och skröt om att dom kunde läsa och hette avancerade namn som Alexander eller Alexandra. När de var i det gemensamma lekrummet så föredrog vi att vara i pysselrummet, för när de var där hade man inget att säga till om. Lekkuddarna var deras även fast man hade tagit dom först.

Sen började vi förskolan och gick i samma klass utan att vara med varandra särskilt mycket i 6 år. I 7an hamnade vi i samma klass (av en slump trodde jag men det visade sig att Jenny hade röstat mig som "en av personerna som jag vill ska gå i samma klass som mig". Och tur var väl det, för Jenny är verkligen en underbar vän som fortfarande finns för mig även fast jag har varit en usel vän under vissa perioder..

I 7an började vi umgås lite grann, mest i vårt gäng. Inte fören i 8an började vi riktigt riktigt umgås, när vi dumpade gänget för att de var dryga och inte roliga att umgås med. När jag sedan började gymnasiet i Skellefteå, sa vi alla att vi skulla hålla kontakten. Men smsen blev färre och telefonsamtalen glesare, trots detta överlevde vänskapen med Jenny. Den levde på sparlåga men hon hälsade på mig ibland i Skellefteå och nu är hon typ lika stor del av skelleftegänget som jag :D När jag inte fick fortsätta på mitt jobb i ske, och i samma veva gjorde slut med flex, flyttade jag tillbaka till Lappland i väntan. På något. Skaffade körkort under den tiden och umgicks mer med Jenny :D

Jag och Jenny hade planer på att flytta till spanien efter skolan men jag blowade planerna off, som jag gör med mycket annat, för att jag ville stanna i sverige och fortsätta med flex. För då var flex min baby. När jag sen ville till Spanien, ville Jenny studera. Vi for utomlands, bara hon och jag och hade the time of our lives. Och sedan fick hon besked om att hon kommit in på en folkhögskola i Haparanda! Av alla ställen hon vill till, men men ;) Hon har v arit där i typ 3 månader nu. Jag saknar henne men hon trivs :) Eventually kanske jag blir en del av hennes Happisliv på samma sätt som hon behållit sin del i mitt Skellefteliv.♥

Vi är så olika. Hon är noga, jag är inte. Hon är prep, jag är I-dont-care. Hon är classy och stilren, jag är flummig och färggrann. Hon är vita skor, jag är ovita. Vi är borde inte passa. Men kanske är just därför vi passar så bra.

Bland de bästa tillfällena i mitt liv är när jag och Jenny åker bil till Skellefteå härifrån. Hon, jag, en saab, en bilstereo med svajande ljud och hennes hembrända skivor med namn som "Sommartaggen, nu drar vi raggen". Och hon och jag, som sjunger för allt vi har till texterna som ackompanjeras av hysteriska trummor och sköna gitarrer. Det låter säkert förjävligt, men de tillfällena, är de bästa i mitt liv.♥















Behold! Jenny utan censurering