Varför? Inte för att jag inte är glad men nu? Varför just nu? 

 

För tre veckor sedan var jag arbetslös. Nu är jag inne på min tredje arbetsvecka som teckenkommunikatör på en skola där jag får umgås hela dagarna med en massa härliga ungar. 7-16, måndag till fredag. Har aldrig jobbat så förut. Jag stormtrivs även om jag aldrig förut hade tänkt ta den här banan.

 

Jag har förut alltid velat jobba i butik och för två veckor sedan fick jag veta att jag har chans på ett 1-1,5 års vikariat på ett av mina extrajobb. Ett jobb på 60 procent med något jag tycker om och brinner för och som jag fortfarande kan kombinera med andra extrajobb om jag känner för det.

 

Ikväll fick jag veta att jag får första tjing på ett 5 månaders vikariat på min deltid som jag hade i början av året. Arbetet som kombinerar butik och sälj med ansvar och blommor. Hur kul som helst var det den korta tid jag jobbade där innan jag sa upp mig för att börja på ett annat ställe där jag visserligen fick mer tid men aldrig blivit så dåligt behandlad i hela mitt liv.