Markus Degerman

Ni får ett mer planerat inlägg senare. Går ju skola hela veckan och igår kvälls fastnade jag vid Markus Degermans mammas blogg.

Markus Degerman var en vän till en vän och jag minns det så väl när min vän ringde mig och grät och sa att han var försvunnen, hade farit iväg med skotern och aldrig kommit tillbaks. Hans spår slutade i en vak. Några dagar senare hittade de Markus skoter, på botten i kågefjärden. Markus hittades aldrig. Många var de nätter jag själv var ute och gick broarna runt och tänkte på honom. Att man kan tänka så mycket på någon man inte kännt. Eftersom åren gick har jag fortfarande då och då tänkt på honom.

I september 2011, fann man honom, och jag sticker inte under stol med att jag grät när jag satt och läste igår.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0